Skip to main content


Det var det där med löpning. Kvällens pass var en blandning av posturalt och löpning. Stärk dig. Finn rörelsen.  Hitta känslan i foten. Hitta känslan i kroppen. Vi sprang ett tag, pausade. Gjorde övningar. Jag sa till deltagarna att de skulle leta efter känslan. Den där känslan av avslappning. Vi sprang mer. Pausade igen. Gjorde övningar. Fler hittade känslan. Vi sprang på och kom till en utförsbacke. ”Släpp spänningarna och rulla på” ropade jag ut. Deltagarna släppte och fann farten. Fann avslappningen. Jag sa ”ni som nu hittat känslan, nu vet ni vad det handlar om. Det är såhär det skall vara.”  Tystnad i spåret. Fokuset släppte. Rörelsen omfamnades. 

Väl tillbaka vid nedvarvningen kom kommentaren ”att man är så spänd hela tiden och behöver träna på avslappning”. Den kommentaren satte sig hos mig. Det är något som inte stämmer med ett sånt upplägg helt enkelt. Vi avslutade passet och det blev ett eget pass i sällskap av övriga ledare efteråt. Utan press. Utan några måsten. Bara att få springa. Att få röra sig. 

Jag fann känslan av avslappning när jag väl började springa. Kom till en backe. Rullade på nerför. Planade ut farten när backen tog slut. Allt utan att ha en ansträngning i kroppen. Bara avslappning. Foten var avslappnad. Axlarna åkte med. Hållningen var stark och avslappnad. 

När man får en sådan känsla vill man vara springa. Utan några måsten. Utan någon press. Bara för att man kan. För att man mår bra. 

Det tog en stund, sedan tittade jag upp och såg stjärnor på himlen. Jag tittade in i skogen längs med spåret. Att röra sig där inne ger frihet. Man blir ett med skogen. Men idag var det utan skog och pannlampa. Idag var jag ett med spåret. Man går in i ett lugn. Tankarna fladdrar inte lika mycket. Man känner in rörelsen. Foten landar bra under kroppen på varje steg. Luften är sådär bra som den bara är på en höstkväll. I mörkret. Lukten är magisk. Upplevelsen är total. 

Varför jag springer? Ja. Det är det där med löpning. Det går inte alltid att sätta ord på det. Men när du har hittat känslan, då vet du varför. 

/Martin Bjufors, Dipl. Löpcoach, Rörelsecoach & Postural tränare