Racereport Billingehusloppet 10,5K

Jag bestämde mig ganska sent (i torsdags) för att springa Billingehusloppet i Skövde. Det var lite av en slump faktiskt att jag såg att det var just den här helgen som jag hade tänkt hälsa på en av mina bästa vänner i Skövde. 

Loppet arrangeras av IFK Skövde som är min hemmaklubb och där jag startade med löpningen på riktigt. De ger mig så mycket fina minnen av att tänka på och de fick mig att inse att löpning även kan vara socialt och framförallt bidra till en stor gemenskap. De var alltid lika välkomnande och hade samma härliga stämning. Vi peppade och hejade alltid på varandra! Jag rekommenderar verkligen Alla att börja springa i en löpgrupp! Jag kan erkänna att jag själv var nervös innan mitt första pass om jag skulle passa in, men det släpper så fort man inser hur mycket det ger tillbaka!

Och ni har väl inte missat att VarjeSteg har en löpgrupp på söndagar kl 11:00 för Alla? Det innebär att du inte behöver någon tidigare erfarenhet. Det kan du lösa mer om här: www.varjesteg.se/medlemskap

Starten för billingehusloppet gick och jag hade bestämt mig för att värma upp rejält denna gången för ärligt talat är jag ganska dålig på det, och jag visste att det skulle bli ett tufft lopp med hög fart direkt från start. Jag värmde upp i ca 20min och gjorde även några koordinationslopp (korta spurter där du tänker på tekniken).

Jag gick ut ganska hårt då jag vet att loppet är väldigt backigt (300 höjdmeter) och jag ville ta igen lite tid då jag vet att backarna kommer göra tiden långsammare. Men det går aldrig att ta igen den tiden du förlorar uppför en backe på nedförsbacken. Det kan va bra att tänka på att försöka spara energi uppför backen och kanske inte ta ut dig helt beroende på hur långt loppet är. (Detta har mycket med teknik att göra.)

Första nedförsbacken slappnade jag av och sprang förbi många. Nästa rejäla uppförsbacke hamnade jag bredvid en tjej som var väldigt stark i backarna och vi hjälpte varandra att dra. Vi var redan en liten klunga som höll ihop, det var väldigt skönt att hamna ihop med ett gäng som höll jämnt tempo. Två av tjejerna i klungan ökade tempot vid ca 3km och jag visste vad som väntade… mördarbacken! Jag visste att jag behöver spara lite energi till den och taktiskt valde jag att vänta och inte hänga på. 

Vid ca 6km så började det gå nedför och jag fick ned pulsen mycket men jag visste att snart skulle den gå uppför igen, för hela den här kilometern vi sprang nedför, skulle vi nu springa uppför. Så vi peppade varandra inför backen! Jag drog första biten, för att sedan släppa förbi killarna inför sista stigningen som är väldigt brant. 

Jag märkte av deras andhämtning och nu såg jag även att jag var i kapp tjejen som hade ökat tempot vid 3km. Väl uppe på toppen hamna jag först i klungan och eftersom jag sparade energi uppför kunde jag nu trycka på. Jag sprang förbi killarna som verkade ha det tungt och hejade på dem att fortsätta med mig. Starka som de var så gjorde de det! Jag var nu på gång, eller i andra andningen som folk också kallar det. Jag visste att de var en del tuffa stigningar kvar men jag kände mig stark. Jag höll ett jämnt tempo och killarna hängde på precis bakom mig. 

8km delades det ut vätska men nu var det så kort kvar till mål så det sprang vi förbi. Jag kunde se tjejen framför mig och jag ville förbi och insåg att det var möjligt. Sista backen innan mål sprang jag förbi henne och spurtade in i mål!

Jag är otroligt nöjd med mitt lopp och framförallt hur jag planerade det! Båda killarna tackade mig för draghjälpen och det gjorde mig extra glad. De sa bland annat “Du hade ju så många som hejade på dig!” Och det är tack vare alla underbara människor från IFK Skövde.

Jag mötte en till tjej i mål som jag uppmuntrade och sa ”starkt jobbat”, hon hade ökat vid 4km och kunde bibehålla farten in i mål. Hon blev väldigt glad och tackade och sa detsamma. Alla är vinnare och desto mer du ger till din omgivning, desto mer får du tillbaka! 

Jag slutade på en 6:e plats och det är jag mycket nöjd med! Tack till alla fina IFK-are som hejade på mig längst banans gång, de var till stor hjälp, och vi ses snart igen!

Lämna ett svar